Jag har gått för långt, kan inte sluta gå. Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå. I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år. För ljus att nå. Så djupa sår. Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om. Men jag vänder om, än en gång. Orden fastnar halvvägs, jag vet inte hur jag bär mig åt. Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt. Allting börjar om. Jag kan börja om. Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig. När allting börjar om. Jag har gått så långt, nästan blivit van. Historien upprepar sig och slutar alltid likadant. Sidan som går vidare har någon redan rivit av. Så jag griper tag i vita blad. Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt, hade väl du aldrig kunnat genomskåda allt som skett. Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt. Förlåt att jag aldrig någonsin sagt förlåt. Allting börjar om. Jag kan börja om. Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig. När allting börjar om. Allting börjar om. Jag kan börja om.