"Jag känner mig så ensam. Känner mig helt enkelt inte hel utan en pojke vid min sida."

Hur ofta har man inte hört någon säga så? Eller hur ofta har man inte själv tänkt så? Hur ofta har du inte tänkt att ditt liv hade varit så mycket bättre om du hade haft en pojkvän att dela livet med? Det har hänt mig flera gånger och det händer mina vänner hela tiden. Men på riktigt, ska man behöva känna sig halv och oduglig bara för att man inte har en pojkvän som älskar en?

Idag verkar det som om det är viktigt att man är i ett förhållande som tonåring. Att det är viktigt att man umgås med de snyggaste killarna, att man går på de super coola festerna och att man har haft sex med en massa killar. Och det är inte bara din omgivning som tycker att du borde ha gjort allt det här för att bli accepterad, allt för många tjejer tror själva att de måste ha gjort allt det här för att bli accepterade och för att leva ett lyckligare liv. Ska det verkligen vara så? Ska man verkligen behöva en bekräftelse från sin omgivning om att man är en bra person?

Jag är så jävla trött på att höra folk säga att de är rädda för att inte bli av med oskulden innan de fyller en viss ålder. Jag är trött på att höra tjejer säga att de hatar sina liv för att de inte har hittat den rätta killen och fyfan vad jag är trött på att höra hur odugliga liv vissa tjejer lever för att de bara ligger hemma och kollar på film en lördagskväll, när de egentigen skulle vilja festa med de "coola brudarna".
Visst, jag har varit där. Men jag är inte där längre. Jag vet vem jag är och jag vet vad jag vill. Jag är jag, oavsett om jag har en snygg pojkvän vid min sida. Jag tycker om att göra de saker jag gör, även om jag inte sitter berusad på en fest med personer som gillar samma saker.

Oavsett om du har en snygg pojkvän, om du har haft sex med en massa killar eller om du festar varje helg, så kommer du att vara samma person. Du kommer att tänka med precis samma hjärna och uttrycka känslor med precis samma hjärta som du hade använt om du varit singel eller legat hemma och kollat på film. DU ÄR DU, oavsett hur din vardag ser ut. Du måste bara lära dig att sträva efter dina egna mål, istället för alla andras. För så länge du strävar efter andras tankar och ideal, så kommer du att vara lika olycklig. Då spelar det ingen roll om du gör allt som de tycker att du ska göra för att verka cool, du kommer inte att känna dig bekväm i vad du gör och du kommer fan inte att bli lyckligare. Följ dina drömmar, var dig själv och sträva efter vad du själv vill, för det är när du når dina egna mål och förverkligar dina egna drömmar, som du kommer att bli lycklig.